Känns det som att livet är allmänt trist och går på rutin? Gör nåt åt det då. Dumpa killen, flytta ifrån frun, säg upp dig från jobbet, flytta till en ny stad. Börja om igen. Då blir allt bättre. Du blir fri som en fågel. Ingen att gnata om vardagen med, inget som binder dig och inga skuldkänslor för att du tvivlar. Eller?
När du gjort allt detta kanske du kommer på att du vill ha det gamla tillbaka. Eller nej, det vill du inte. Men du vill ha något lika bra. Lika intressant. Lika tryggt. Fast som varar för evigt. Som inte går över i rutin, slentrian och allmän lathet. Tråkighet och vardag går bort. Du vill ha spänning och omtanke hela tiden. År efter år. Men går det?
Kan det vara bra hela tiden? Går det att hitta något som varar för alltid? Eller det gäller kanske att nöja sig. Att tycka att livet är härligt även utan den där spänningen och attraktionen. Känna sig trygg och säkrad istället för uttråkad och klar. Bevara istället för att dumpa? Kämpa istället för att fly?
Alltså, ska man nöja sig med helt okej eller kämpa för konstant spänning?
Jag vet faktiskt inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar