10 juli 2006

Envetna kreatur

Jag säger bara: Myggor i Norrland.
Då förstår ni kanske. Om inte, så ska jag berätta en liten historia för er.

Ända sedan jag först bestämde mig för att flytta till Piteå har jag fått höra, förutom att det luktar bajs, att det är hur mycket mygg som helst. Men skitsamma, tänkte jag som ändå planerat att spendera somrarna i blåsiga näst intill myggfria Göteborg. Så var jag uppe på PDOL(Piteå dansar och ler, för er som inte är känt i byggden) under första lediga sommaren och kunde nöjt konstatera att det inte alls var särskilt mycket mygg. Stora, men inte många. Då ska ni veta att jag till och med sov med lägenhetsdörren på vid gavel minst en natt.

Så ganska självsäker bestämde jag mig sommaren efter att stanna i norr med kärleken. Inställd på mycket mygg nu eftersom det ju inte var myggår året innan. Men icket! Ok, vi fick ta fram myggspiralen på kvällarna men det måste man i Götet också om man inte vill sitta å fäkta tills armarna är ur led. Så än så länge stämde inga skräckhistorier om mygg stora och blodtörstiga som fladdermöss.

Så kommer vi då till sommaren som är just nu. Denna min sista sommar i norrland. Som också skulle bli den bästa och vackraste och roligaste och allt annat....men nej. Nu vaknar jag av att jag kliar mig över hela kroppen på nätterna. Det surrar i huvudet som om jag befann mig i en bikupa. Men så är inte fallet. Jag har bara råkat öppna dörren och gått ut på balkongen. Sånna satans vidunder till mygg. Inte nog med att de är många och stora, tydligen så har jag, som alltid varit populär bland mygg, tydligen utvecklat någon slags överkänslighet.

Årets första myggbett såg mer ut som om någon försökt sparka av mig smalbenet än att jag blivit biten av ett litet minimonster. För ett myggbett som är 10 centimeter i diameter och nästan 1 centimeter på höjden är inte fullt normalt. Och då överdriver jag inte ens. Det var säkert större. Så fortsätter det. Och kliar.
Så åker jag ner till Göteborg för att få lite semester från allt viftande och surrande. För i Göteborg finns ju inte så mycket mygg. Men jo! De syns kanske inte, men de bits. Mitt på dagen i det strålande vädret sätter sig en mygga på min arm, men innan den hinner sticka dör den. Eftersom jag arbetat upp ganska bra myggreflexer so far. Vill dock påpeka att det bara var jag som såg myggen. Jag börjar misstänka att de är ute efter mig.
Även hemma hos mamma vaknade jag med en jättebula på smalbenet. Började undra om jag kanske gått i sömnen och slagit benet i sängen. Just då började det att klia.

Så nu vet jag och nu vet ni, att mygg i norrland är precis så hemska, många och stora som alla säger. Men även i söder går det att råka illa ut. Så låt er inte luras! Även om det är mitt på dagen och klar sol: Smörj in hela kroppen med Mygga innan ni går ut, för jissenamn!

Inga kommentarer: