Det enda jag ser fram emot när jag ligger hemma och är sjuk är att brevbäraren ska komma. Inte för att det är en hottie som kommer uppspringandes för trapporna och levererar posten. Det vet jag ju i och för sig inte eftersom jag är på andra sidan dörren och aldrig mött honom i trappan heller. Jag vet egentligen inte varför jag ser fram emot det. Det är ju dessutom bara räkningar och reklam som dimper ner.
Kanske är det för att det faktiskt händer något i mitt hem utan att jag behöver anstränga mig. Nu masade jag mig åtminstonde ur sängen för att plocka upp breven i hallen och gav min stackars uttråkade hund ett grisöra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar