Gnällmoster

Jag har kommit fram till att jag är mycket gnälligare än jag trodde. Det bevisade jag med råge i söndags. Och idag. Men vi börjar väl med gårdagen. Eller egentligen började det redan på lördag kväll då jag var tvungen att lägga mig tidigt och ställa klockan för väckning i ottan. 06.30 närmare bestämt. På en söndag! Allt för att plocka fram och ihop min uniform, hinna ut med hunden och göra mig klar och vara på Säve skjutfält klockan 09.00.

På vägen dit sitter jag och tjatar om hur mycket jag hoppas att det inte kommer att ta ända till klockan 13.00 som är planen. Jag vill ju vara i solen. Gärna utan uniform och tjocka kängor. Sen fortsätter gnället när vi kommer dit. Jag har inte hållit i ett vapen på fem år. Varför ska jag ha ett själv när en del andra får dela två och två. Jag vet ju inte hur man gör. Känner mig som när jag ska hålla i ett barn. Helt bortkommen.

Sen till det andra jobbiga. Vet ni möjligtvis vad en AK4:a väger? Cirka 4,5 kilo kan jag meddela. Det är tungt om man ska bära omkring på det hur länge som helst. Ladda, patron ur. Om och om igen. I cirka en timma. Tungt. Sen kommer ju äntligen det roliga i alla fall. Skjuta. Men det är ju också ganska så tungt. Och ont i armbågarna får man. Först skjuter vi med stöd. Men själva provet vi skulle göra var ju så klart utan stöd. Tungt igen.

Sen gnällde jag loss lite över hur dålig jag var. Eller dålig och dålig. Det beror ju på vad man jämför med. Jag jämför med mig själv och inte med tanterna som var med och inte träffade tavlan. Efter skjutningen, då vi testade med att skjuta knästående och stående också, tungt, så var det dags för det tristaste. Vapenrengöring. Fy fan, vad tråkigt. Jag hatar att städa efter mig och vapensmuts är svart. Man gör rent med olja. Kombinationen blir väldigt smutsig. Svarta händer närmare bestämt. Jag jobbar i en reception. Idag ser mina händer ut som en trädgårdsmästares. Om man nu kan säga att deras händer ser ut på ett visst sätt. Men ni förstår säkert.

Och idag då? Idag har jag träningsvärk. Nåt så jävulskt. I ryggen, armarna, axlarna, nacken och händerna. Samt ett stort blåmärke på handen. Och röda armbågar. Känner mig fortfarande smutsig och obehaglig.

Varför gör jag detta, om jag tycker det är så jobbigt, kanske ni undrar. Ja men det är ju kul. Jag älskar ju att smutsa ner mig när det inte gör något. Och gillar att vara lite grabbig och macho. Jag menar, köra bil och skjuta. Hallå, det kan ju inte bli bättre.