15 januari 2009

Morgonstund

Jag läste nyss Saras inlägg om den trevliga busschauffören. Det slog mig då att jag för ett tag sedan var med om en liknande sak. Fast min bussis gick steget längre. Han inledde med frasen: Good morning this is your captain speaking. Sen fortsatte han med hela flygkaptensharangen, upplyste om dagens väder på slutdestinationen och önskade alla en trevlig dag.

När han "landat" på hållplatsen satt alla helt svennetysta och tråkiga och då säger han: Tycker ni inte att den landningen förtjänar en applåd? Fortfarande knäpptyst. Eftersom jag nu uppskattade hans trevliga lilla show vid tjugo över sju på morgonen så började jag självklart att klappa. Och några hängde på. Men varför är det så? Varför är vi så tråkiga, grå och passiva i det här landet. Jag skulle kunna ha en lång utläggning med exempel men jag struntar i det. Jag vill ju inte ta bort fokus från hjälten i det här inlägget. Busschauffören på Orange Express.

Inga kommentarer: