Bang, Bang...

Idag har jag skjutit. Det måste jag göra minst en gång om året och pricka tavlan. Det är aldrig roligt innan och det är aldrig roligt efter. Men det är kul att skjuta. Nu är jag öm. Öm och trött med blåmärken på armen och skrubbsår på armbågen. Under naglarna sitter vapensmuts som inte riktigt vill försvinna. Jag tycker lite synd om mig själv. Alla borde tycka lite synd om mig just nu.