19 december 2006

The need to speak

Har inget kul att berätta just nu faktiskt. Känns konstigt. Som om det inte hänt något. Kanske inte.

Sviter efter den trevliga korkskruvslördagen: Sjuuuuuk träningsvärk i benen efter att ha dansat hela natten lång. I högklackat. Och sen gått halva vägen hem. Vet ni hur jobbigt det är kanske?

Igår lät det ungefär så här i telefon:

Mormor: Vad önskar du dig i julklapp?

Jag: Jag har ju redan fått pengar av dig

Mormor: Ja men jag vill ju ge dig ett paket också.

Jag: Lite smågrjor finns det ju jag behöver. Badlakan, korkskruv, strumpor...typ

Mormor: Din mamma sa nåt om en brödrost?

Jag: Ja, det har jag ju ingen

Mormor: Men vad bra då köper jag det till dig.

Jag: Men....då vet jag ju det.

Mormor: Det gör väl inget?

Jag: Jo. Då försvinner ju hela poängen med att du vill ge mig ett paket.

Mormor: Men du får ju den i ett paket.

Jag: Men jag vet ju vad det är i.

Mormor: Det spelar väl ingen roll?

Jag: Eh...jo, sa jag ju. Men jag önskade ju mig mer saker sa jag.

Mormor: Men det var ju jättemycket. Du kan ju inte få allt det.

Jag: Nä, men jag menar att om jag säger allt till dig så kan du bestämma vad du ska köpa.

Mormor: Då köper jag en brödrost

Jag: Jag ger upp. Vi kan väl prata om det en annan dag.

Inga kommentarer: